L

Kontaktinfo

Daglig leder
Ingunn Notøy

Telefon
+47 94 81 86 05

Epost
post@matogatferd.no 

w

Sammenhengen mellom mat og psykisk helse

På tross av at koblingen mellom mat og psykisk helse er et område under utvikling når det gjelder vitenskapelig forskning, finnes det stort potensiale for mange mennesker i å finne en nøkkel til bedre psykisk helse gjennom å gi opp prosessert mat, og tilpasse sin kost.

Under følger en artikkel fra Diet doctor på dette, om forskningen til Dr Georgia Ede og Dr Bret Scher, oversatt til svensk. Les mer om Scher her:
www.dietdoctor.com/se/authors/dr-bret-scher

03.07.201908:39 Julie From

Av: Dr Georgia Ede/Dr Bret Scher, Diet doctor.

Att äta lågkolhydratkost lagad från grunden av oprocessade råvaror verkar vara ett kraftfullt verktyg för att både skydda och förbättra den fysiska hälsan. Kan samma näringsstrategi vara till fördel även för hjärnan? Ny forskning och klinisk erfarenhet tyder på att svaret är ”ja”.

Många anser att psykiatriska hälsoproblem som depression, ångest och ADHD orsakas av kemiska obalanser som kräver medicinering. Men hur ofta stannar vi upp och tänker på vad det är som orsakar dessa obalanser? Medan mediciner hjälper och är viktiga för en del, ligger det nära till hands att det mest kraftfulla sättet att ändra hjärnans kemi är via kosten – eftersom det är därifrån hjärnans kemikalier kommer.

Denna logiska tanke är upphovet till ett nytt och spännande område inom näringspsykiatrin som fokuserar på att förstå hur våra kostval påverkar vårt humör, tänkande och beteende. Forskning och erfarenhet har ett hoppfullt och nytt budskap: att mata din hjärna på ett bra sätt ger potential att förebygga och reversera symtom från psykiatriska hälsotillstånd, samt i en del fall minska och även eliminera behovet av medicinering.

De senaste årtiondenas kraftiga ökning av psykisk ohälsa över hela världen följer i stort sett samma mönster som många andra så kallade moderna sjukdomar som går att koppla ihop med industrialiseringen av vår mat.

Även om många officiella hälsobudskap anklagar animaliskt protein och fett för att ha förorsakat den här situationen, så är kött ingen ny, främmande substans: det är en uråldrig råvara med högt näringsvärde som vi haft tillgång till sedan urminnes tider.

Vi vet inte exakt hur mycket kött våra förfäder brukade äta, men vi vet att människan inte hade kunnat överleva utan animalisk mat. Växtbaserad kost saknar nämligen vissa näringsämnen som är en förutsättning för mänskligt liv, särskilt vitamin B12. Och B12 fanns inte som tillskott förrän på 1950-talet.

Det som mest skiljer dagens så kallade ”västerländska” kost från alla tidigare kostmodeller är inte närvaron av kött, utan överflödet av raffinerade kolhydrater som socker och mjöl samt raffinerade fröoljor (så kallade ”vegetabiliska” oljor) som soja- och solrosolja. Dessa två substanser, som återfinns i nästan all processad mat och alla färdigrätter på marknaden, är den verkliga huvudingrediensen i den moderna kosten.

Raffinerade kolhydrater och fröoljor kan vara skadliga för både den fysiska och mentala hälsan genom att de bidrar till inflammation, oxidation, hormonell obalans och insulinresistens – som av vetenskapen anses vara pådrivande när det gäller många fysiska och psykiska problem.

För tydlighetens skull: dessa är inte de enda krafterna som spelar in, och dålig kostkvalitet är inte den enda faktorn som påverkar risken för psykiatriska sjukdomar. Men hur det än är – eftersom det finns solid vetenskap som kopplar ihop kostval med sjukdomsalstrande processer – är det helt klart klokt att höja kvaliteten på vår mat.

LCHF och psykiska sjukdomar

Ångesttillstånd

Ångesttillstånd inkluderar ångest i allmänhet (överdriven oro), panikångest, posttraumatiskt stressyndrom, tvångssyndrom och social fobi. Även om det inte finns några formella, publicerade studier än, finns det ett antal rapporter och anekdoter inom mitt yrkesområde om människor som uppnår påtaglig lättnad från ångest på LCHF och ketogen kost.

Enligt min kliniska erfarenhet är dämpning av ångest en av de vanligaste fördelarna med LCHF-kost, kanske på grund av att den sänker och stabiliserar stresshormonernas nivå

En 31-årig Harvarddoktorand kom till mig och bad om hjälp med sina återkommande panikattacker, irritabilitet, konstanta hunger, ”känsloätande” och sömnighet som uppstod två timmar efter att hon ätit. Hon var mycket hälsomedveten och ville undvika medicinering. Jag sa till henne att symtomen troligen berodde på att hon var känslig för kolhydrater, och jag rekommenderade LCHF. Hon lade om kosten från:

  • Frukost: Rostad bröd med jordnötssmör eller Nutella, kaffe med lättmjölk
  • Lunch: Sallad med tonfisk eller ost och en skiva bröd
  • Middag: Pasta med ost
  • Mellanmål: Banan och yoghurt

till:

  • Frukost: Två ägg med smör och guacamole
  • Lunch: Kött och stärkelsefria grönsaker
  • Middag: Kött och stärkelsefria grönsaker
  • Mellanmål: Nötter och ost

När hon fick frågan om hur den nya kosten påverkat hennes symtom, berättade hon: ”Jag förstår inte hur jag stod ut med dem eftersom de påverkade mig MYCKET, men jag skulle tro att 90 % av symtomen är borta.”

Depression

Läkemedel som minskar inflammation och förbättrar insulinkänsligheten kan effektivt behandla depressionssymptom, vilket tyder på att inflammation och insulinresistens spelar viktiga roller i utvecklingen eller för graden av depressiva tillstånd.

I 2017 pekade världens första studie på kostbehandling vid klinisk depression på att en diet liknande medelhavskost minskade depressionssymtom till en blygsam nivå jämfört med en typisk modern kost. En andra studie av en liknande diet som kompletterades med fiskolja visade även den på fördelar.

Dessa viktiga studier visar tydligt att kostens kvalitet är av betydelse för den psykiska hälsan, men de kan inte visa om medelhavskost är den bästa dieten för hjärnan, bara att den är bättre än den typiska moderna standardkosten. Medan det är lockande att tro att dessa dieter minskade depressionssymtomen för att de innebar ett högre intag av olivolja och nötter, innehåller de även mycket lite raffinerade kolhydrater och fröoljor. Fler studier behövs för att undersöka hur och varför olika kosthållningar påverkar depressionssymtom.

Det finns ännu ingen publicerad forskning på människor rörande lågkolhydratkost och depression, men det finns flera exempel inom mitt eget yrkesområde och många anekdoter från människor som kan vittna om bättre mående. Här finner du två sådana som vi fått tillstånd att dela:Tweet-mental-health-guide.png

Bipolär sjukdom

Detta tillstånd kallades tidigare för ”manodepressiv” och finns i flera olika varianter, såsom bipolär typ 1, bipolär typ 2 och några vanliga lindrigare former som inte riktigt passar in i någon av kategorierna. Alla dessa sjukdomar karaktäriseras av ett labilt humörsmönster, växling mellan perioder av ökad intensitet (att vara ”hög”) såsom mani, irritabilitet eller kraftig ångest och perioder med depression. Intressant är att bipolära sjukdomar och epilepsi har mycket gemensamt, bland annat har de liknande obalanser i neurotransmittorerna och elektrolytrubbningar.

Faktum är att eftersom samma mediciner används för att behandla båda sjukdomarna, är det helt logiskt att fundera på om ketogen kost, som har använts för att behandla epilepsi i snart ett sekel, också kan vara till hjälp för att hantera bipolära sjukdomar.

  • I en studie på 121 personer med bipolär humörstörning visade det sig att de som också var insulinresistenta eller hade typ 2-diabetes stod inför tuffare utmaningar än de som inte led av samma åkommor. Även om studien visade att oddsen väl överstiger 2,0, är det en observations- och tvärsnittsstudie och därmed är bevisningen mycket svag.
     
    De med insulinresistens eller typ 2-diabetes hade högre benägenhet att utveckla kroniska och snabbt cykliska humörsymtom och var mindre benägna att reagera på det humörstabiliserande läkemedlet litium.
  • I denna publicerade fallstudie rapporterar två kvinnor med bipolär typ 2-sjukdom att en ketogen kost var överlägsen det kramplösande/humörstabiliserande Lamotrigin (antiepileptika) när det gällde att hantera humörsymtom och gjorde att de kunde sluta ta läkemedel
     
  • Ett exempel från min egen praktik: en 26-årig kvinna med bipolär sjukdom, typ 2, som även kämpat med bulimi och regelbunden migrän under många år, började äta LCHF och hennes överätningsbeteende, migrän och PMS-besvär försvann helt och hållet.
     
    Dessutom skiftade humöret under de ”höga” perioderna från arg till glad och de ”låga” perioderna blev mindre intensiva. Vi kunde hantera de resterande depressionssymtomen med hjälp av en låg dos humörstabiliserande Lamotrigin och psykoterapi.

Psykos

Psykotiska symtom uppträder inte enbart hos personer med schizofreni: de kan även förekomma vid många andra psykiatriska tillstånd såsom depression, bipolär sjukdom, substansanvändningsstörningar och demens.

Tecken på psykos inkluderar paranoia, ljudhallucinationer (höra röster), synhallucinationer (se saker som inte finns), påträngande tankar/bilder och/eller oorganiserat tänkande. Det är mycket intressant att personer som diagnosticerats med schizofreni är mer benägna att ha glukosregleringsproblem och insulinresistens, även om de aldrig tagit några antipsykotiska läkemedel som är kända för att öka risken för dessa tillstånd.

Vi har ännu inte tillräckligt med information för att veta om insulinresistens har orsakssamband med schizofreni, bara att de två tillstånden ofta går hand i hand

Flera publicerade rapporter har dokumenterat att lågkolhydratkost dramatiskt kan förbättra psykotiska symtom.

Kanske är dr Eric Westmans och dr Bryan Krafts fallstudie den mest anmärkningsvärda och väldokumenterade – det är historien om en 70-årig kvinna som lidit av både hörsel- och synhallucinationer sedan sju års ålder. Efter bara åtta dagar på LCHF förbättrades hennes symtom nämnvärt. Ännu efter ett år på kosten var hon fri från symtomen. Du kan läsa mer om några av dessa fall i denna artikel: ”Ketogenic diets for psychiatric disorders: a new 2017 review.

Autismspektrumtillstånd

Två små sexmånadersstudier och en fallrapport har visat att en ketogen kost kan vara till hjälp för barn med autismspektrumtillstånd. I en av dessa studier upplevde 18 (60 %) av de 23 barnen som fortsatte med kosten vissa fördelar, varav två av dem förbättrade sina tillstånd så till den grad att de inte längre behövde specialundervisning.

ADHD

Även om det finns studier som pekar på att en kost med lågt allergeninnehåll, bestående av i första hand oprocessade livsmedel, kan vara till stor hjälp för barn med ADHD finns det ännu inga studier som undersöker sambandet mellan raffinerade kolhydrater och ADHD eller som testat lågkolhydratkost på barn eller vuxna med ADHD.

Trots detta är, enligt min kliniska erfarenhet, ökad mental skärpa en av de vanligast rapporterade fördelarna med LCHF, och jag känner även till fall där personer med allvarlig ADHD svarat på en kostomläggning. Här är ett av dem:

För flera år sedan träffade jag en 40-årig kvinna som under hela livet skjutit upp saker och ting, alltid var försenad, saknade motivation, var orkeslös, lättdistraherad och oorganiserad – något som var extremt störande för henne både på arbetet och hemma. Jag diagnosticerade henne med ADHD, varianten med bristande uppmärksamhet, och hon började ta Attentin (dexamfetamin). Attentin hjälpte henne mycket, dock på ett ojämnt sätt över dagen och det hade även några irriterande biverkningar. Under de kommande åren förbättrade hon gradvis kvaliteten på kosten genom att utesluta spannmål, baljväxter, mejeriprodukter och nästan alla processade livsmedel, vilket var till stor hjälp för hennes humör och förbättrade hennes psykiska hälsa oerhört – dock utan att göra något åt ADHD-symtomen. När hon beslutade sig för att lägga om till ketogen kost, för ett antal månader sedan, tog det bara några dagar innan hennes symtom mildrades. Hon har sedan dess slutat ta Attentin helt och hållet och rapporterar att hon fungerar bättre när hon är i ketos än när hon tar Attentin, därtill slipper hon biverkningarna.

Alzheimers sjukdom

Forskning som undersöker kopplingen mellan metabolism och merparten psykiatriska sjukdomar är ännu i sin linda, men när det gäller Alzheimers sjukdom har vi tydliga och högkvalitativa bevis på att insulinresistens i hjärnan inte bara spelar roll för sjukdomens start. Det är även troligt att det är en drivande kraft för utvecklingen av denna fruktansvärda sjukdom. Sambandet med insulinresistens är så starkt att många forskare nu kallar Alzheimers för typ 3-diabetes.

Ett av de sätt på vilket insulinresistens bidrar till sämre hjärnfunktion vid Alzheimers, är genom att förhindra insulinet att komma in i hjärnan (vilket beskrivs i vår kommande guide om hur socker och processad mat förstör hjärnan). Eftersom insulin krävs för att hjärncellerna ska kunna omvandla glukos till energi, kan låga insulinnivåer i hjärnan sakta ner glukosomvandlingen och därmed sakta ner hjärncellernas aktivitet. Denna minskning av hjärnkraft kan starta årtionden innan man märker några kognitiva symtom och har återfunnits hos kvinnor så unga som 24 år gamla.

Det är alltså aldrig för tidigt att börja förebygga. Det är nästan aldrig för sent heller. Ett litet, men växande antal studier, visar att måttlig ketogen kost och/eller ketontillskott ger en måttlig förbättring av tankeförmåga och minne hos personer med ”lätt kognitiv störning” (pre-Alzheimers).

Även för de personer som befinner sig i ett tidigt och mildare skede av Alzheimers, se studien från 2018 som beskrivs här, har LCHF plus MCT-olja (som höjer blodketonnivåerna) förbättrat resultaten vid kognitiva test på personer med en mild Alzheimers lite bättre än något existerade läkemedel för Alzheimers.

Det här kostupplägget var säkert, accepterades av patienterna och var genomförbart med hjälp av vårdgivare.

Ätstörningar

Hittills finns det inte några studier på lågkolhydratkost och ätstörningar publicerade. Enligt min kliniska erfarenhet upplever jag att personer med hetsätningsproblematik och bulimi, som testar lågkolhydratkost, ofta upplever en lättnad när det gäller hetsätandet, suget efter mat minskar ofta signifikant.

Eftersom hetsätning triggar impulsen att rena kroppen kan LCHF vara en användbar strategi för personer med bulimi, om man är beredd att lägga om sin kost. Mejeriprodukter och/eller nötter kan också trigga driften att hetsäta hos vissa personer, ibland behöver man ta bort även den typen av mat för bästa resultat.

Är det däremot så att du ätit för lite mat eller har haft anorexi, tankemönster som är kopplade till anorexi eller är obekväm med att äta fett, då kanske lågkolhydratkost inte är det rätta för dig. När man drastiskt drar ner på kolhydrater måste den energin ersättas med energi från fett. Om du inte kan öka ditt intag av fett ordentligt kan lågkolhydratkost vara dödlig, speciellt om du redan är underviktig eller har näringsbrister. Om du överväger att dra ner på kolhydrater, sök medicinsk och psykiatrisk konsultation för att diskutera risker och fördelar för just dig med din personliga historia och dina mål.